Café Central

De flesta av oss har ett favorit-café dit vi gärna beger oss för att njuta av en god kopp kaffe och ett bakverk. Det finns dock olika typer av caféer, inte minst är det ett debatterat ämne i Wien. Här finns nämligen många caféer som är kända både för sitt kaffe och sina himmelska bakelser, men även en hel del ställen där man endast serverar kaffe. Det berömda Café Central ligger i Wien och här kan man känna historiens vingslag. Caféet finns med i Österrikes officiella reseguide där man även kan hitta andra caféer samt turistinformation om olika resmål och attraktioner.

Atmosfär

Det som skiljer en kiosk som serverar kaffe från ett café är framför allt atmosfären, dofterna och känslan. Café Central kan närmast beskrivas som majestätiskt med vackra valv, parkettgolv och smakfull inredning. Servicen håller världsklass och Café Central är ett av de finaste wienercaféerna i staden. 2011 togs benämningen nämligen upp på Unescos lista som kulturellt minnesmärke. Karaktäristiskt för ett wienercafé är förutom kaffet och bakelserna den välkända Thonetstolen, bord med marmorskiva och ett stort urval av dagstidningar. Caféet öppnade 1876 och har haft många berömda gäster genom åren.

Samlingsplats för intellektuella

Sedan 1720-talet har det varit tradition med fria tidningar på wienercaféer som Café Central. Enligt många kaféälskare är detta lika viktigt som kaffet på ett äkta café. Det är kanske inte så konstigt att caféer ofta har varit stamställen och samlingsplats för socialister, liberaler, anarkister och nationalister som tillsammans har suttit och diskuterat sina idéer och manifest. På caféet ifråga satt till exempel Stalin och Trotskij och planerade den ryska revolutionen och störtandet av tsardynastin i Ryssland. Även Theodor Herzl som grundade den politiska sionismen dryftade och delade sina tankar här. Hans manifest Judestaten blev till i café-miljö. Kaféer har alltid varit en omtyckt plats för storstädernas intellektuella. Många stora filosofiska skrifter och litterära verk har blivit till i mötet mellan kulturbegåvande och diskussionslystna tänkare i denna miljö.

Många välkända författare och filosofer har även suttit på caféer och arbetat på sina romaner och traktat. I denna stimulerande miljö kunde de sitta i timtal och växelvis arbeta med eget material och delta i samtal. I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet var caféskrivande något av en livsstil. En hel del av de unga tänkarna var både fattiga och bodde trångt. I detta sammanhang fungerade caféet som ett andra hem. Författare som J.K Rowling, Hemingway, T.S. Eliot, Dostojevskij, Voltaire och många fler har skrivit succéromaner i denna kreativa miljö. I efterhand kan läsare och litteraturkritiker känna igen byggnader och händelser i böckerna från sammanhang och miljöer i anslutning till de caféer där handlingen blev till. Vad som gör miljön så inspirerande är troligen en kombination av koffein, bakverk samt liv och rörelse.